fredag 24 juni 2011

Cancerpojke

Han utgör en massprodukt
av ensamhet,
snubblar på stenar och ord.
Tomma isflak
tar honom bort,
från allt som är tryggt
,och varmt och torrt.
Fastnar i obördig våtmark,
där liljorna fortfarande gror


...



liljor är hopp,och obördig våtmark är inget ställe där dessa borde kunna gro. dock kan livsgnistan fortsätta existera trots motgångar och dåliga förutsättningar så länge man vågar fortsätta kämpa.

E&I

söndag 19 juni 2011

När Gud gråter är jag lycklig.

Det regnar ute och har så gjort ett bra tag. Jag sitter med isabelle och glor på en skärm. Det är kul.

Har sovit sådär denna vecka, regnet håller mig vaken. Och at:n förstås. Det är mest fysiskt nu med skakningar och ofrivilliga spasmer. Har fått lite kommentarer om detta  men jag märker själv bara av det när jag ska sova. At:n gör att sömnen kommer och går, vissa nätter kommer den inte men det ordnar sig oftast påföljande natt. Det är inte så svårt längre faktiskt.

Det enda svåra är väl att man tvingas vara barnvakt åt diverse människor som blir utslängda från det ena stället till det andra. Det är något med miljön där efter en viss tid på kvällen som får mig att må dåligt numera.

Ska uppgradera till en iphone 4 snart -ska bli skoj och användbart.

ska fortsätta glo på skärmen ett tag nu. isabelle är ett bra stöd. tack.

väldigt osammanhängande och smått kryptiskt, jag vet. kram

måndag 30 maj 2011

"Slicka uppåt, sparka neråt"

DÄR verkar Thåström ("Pimme") haft rätt iaf. -Rövslicka sig fram i livet och trampa på de svagare, hehe.

"Man vill ju få det bääättreee och ännu mera deee-eeeg, nana-nana-na-a-na-na" osv.

Nädu, konkurrens i all ära, men den låten får man fan ta med en nypa salt.

Thåström suger förresten.

***Försöker komma fram i telefonkö och göra 1k grejor samtidigt***

söndag 29 maj 2011

SK eller MD

är frågan.  

 SK/MD får ni individuellt klura ut vad det innebär. Man behöver nog inte vara ett geni för att inse vad förkortningarna betyder efter man läst detta och kan relatera till människor. -Kan vara lite svårt om man är blind dock. :D

[Ventilation:]
-Det bor ett litet monster i mitt huvud, som smyger sig på och drar i vajrarna då och då. Han går under många namn, men vi kan kalla honom Egon, eller vid hans tilltalsnamn: Ego*(kör nu ctrl + f -metoden och inkludera stjärnan)

Ego är speciellt. Kommer när man som minst anar det. -Beroende på vilket humör Egon är på gör han olika stor skada i hjärnans infrastruktur -typ som Godzilla och Den där jävla apan i skyskrapan, hehe.



Planen var ju hela tiden att lura Egon, lura psyket -och på så sätt hitta ett av två kryphål ut ur egots mörka håla; snaran eller karriären. -Har fått ändra planerna lite vartefter hjärnan mognar och vänjer sig vid detta nya liv, från social isolation till högfungerande social människa med hög social kompetens.



Man kan nog lära sig att leva med Egon. -Man inser att monstret försvinner mer, men det kommer alltid att finnas där in some shape or form. Men jag känner sympati för Bundy etc. och "förstår" hur det kan bli så med folk. -Det är det nog inte 1/1000 som förstår direkt, och det är ingen kul vetskap att leva med kan jag rapportera. En dag kanske jag inte längre kan förstå sådana som han, och den dagen har jag blivit helt frisk enligt normen.

 Har förresten måttligt med sympati för A. Fischer och liknande sockergubbar. Äta småbarn? Nej, där går gränsen. Riktigt så sjuk är jag nog inte.

 [/ventilation]


Ego* : "Ego" är många känslor, inte bara egoism.

filmtips (fiktiva filmer) om SF (social fobi) där protagonisterna bråttas med samma monster författaren till texten ovan gör. Det är nog omöjligt att förstå hur vi med SF tolkar filmenom jag inte sitter bredvid och förklara. Så är det med allt dock, alla tolkar saker olika. Detta är positivt för genetisk variation? ;p men negativt för individen med SF.

grön: favorit
överst i listan: mer förståelig och tydlig antagligen. lättare att ta in och förstå kanske.
  • Punch Drunk Love (Adam Sandler)
  • The Truman Show (Jim Carrey)
  • Eternal Sunshine of the Spotless Mind

Jim Carrey har själv tagit sig ur SF.
Han är en förebild för många som lever med samma vardag som mig. :)


tillägg: Självisk är jag långt ifrån. Alla har sina saker att bråttas med såklart. Det finns många som mig därute och det finns många med andra saker. Alla har sina monster, den som säger det motsatta ljuger.

Det är givetvis befogat att ventilera på bloggen och skriva vad man vill. 
Inte för att jag bryr mig vad Åke 45 tycker om det han läser när han kanske lyckas hitta hit i internets universum. Inte för att jag nojar över att Betta, 64, sköterska på psyk ska komma och hämta in mig efter att på något magiskt vis läst den här skiten och fått tillåtelse att lägga in mig.

viktigt: Men saken ska stå klar, att jag sympatiserar (för det mesta) med alla jag stöter på. Det är ju det som är mitt jävla problem och blessing (if u will). :) -Älskar sådana människor btw, sympatiska människor dvs.

Tycker man ska göra sitt bästa för att accepterar alla, då man omöjligt  kan veta någons exakta bakgrund och varför denne beter sig som den gör, säger vad den säger osv, lika omöjligt som det är att förstå the butterfly effect tex (inte filmen utan fenomenet)

-Har dock personligen lite svårt för somalier just nu. Det är något med deras ansikten som får en att vilja ge dem en snyting. Skämtåsido.



onsdag 25 maj 2011

Ett rekreationellt utbyte - varning för icke-hedonister och känsliga läsare (haha)

VARNING! Den informationen du är på väg att läsa är inget som rekommenderas för icke-kemister, icke-hedonister, känsliga personer, religiösa personer, personer med drogberoende -ja, listan kan göras lång. Sluta läsa nu om du känner dig träffad.


...
Kontroversiellt svammel och skitsnack -ta det med en nypa salt:


Tror det var en fredag/lördag-morgon. Det var iallafall ljust som det ju är på sommarnätter -eftersom att Gud gillar att reta oss hjälplösa människor en våning ner från tronen.


Hade väl studerat eller mot förmodan sett någon film eller gjort en del beräkningar tidigare den kvällen, samt nojat över eventuella interaktioner innan jag vid XX-tiden inmundigade beräknad lämplig mängd kodein per oralt. Ev. interaktioner med togs självfallet med i de halvdana beräkningarna.


Pga. interaktioner med andra preparat jag tar så kommer den rekreationella effekten senare alt. svagare. Det förmodade jag som poängterat innan "experimentet".

  Jag skriver ner lite noteringar och felaktiga tider i ett anteckningsblock då saker och ting förändras osv. Som förmodat kommer effekt sent, ca 1h efter intag, varvid ytterliggare substansmängd av skiten intas vartefter med nån timmes intervall - haha.


Smygandes omvandlas skiten till morfin vid opioidreceptorerna varvid huvudet blir tungt och faller neråt likt din lokala heroinists huvud blir tungt (??)  ...varvid huvudet lutas bakåt (med vilje) då jag nojar över luftvägarna. Sen kommer nojan om tungan, kommer den ramla bak så att jag kvävs nu när huvudet är bakåtlutat? Kommer interaktionerna bli dödliga? Kommer jag bli beroende? Lägre dos, mer försiktighet nästa gång -tänker jag. -Dessa känslor varieras med kemisk vällust.


Oron kommer i vågor, men är inte särskilt starka - vilket självklart beror på personkemi och personliga fysikaliska variablar.



Ruset då - Det är ganska sjysst. En lättnadskänsla som ger kraftig dåsighet kan man sammanfatta det som. Ligger på golvet då det är svalt och skönt antar jag (kroppstemp ökar vid morfinutsläpp va?) -gosar med katten i ett par timmar, som likt förbannat pissar ner mitt rum morgonen efter osv.


***När experimentet är slut står jag med bar överkropp, i mjukisbyxor samt vintermössa på huvudet och strumpor på tårna (läs: WT) -kikar varsamt ut genom gardinerna och förbannar Gud att det är så ljust ute på sommarnätter, varvid ett några (antagligen) kroghemkommandes människor går förbi utanför.

Klockan är vid det här laget kring 4.

**Människorna som går förbi utanför vinkar glatt till den något överviktiga personen med hårig, bar överkropp, nedåtlutat och uppenbarligen frånvarande huvud med vintermössa på -varvid denne (tror jag) lyckas nicka med huvudet som en hälsning tillbaka. -Ett rekreationellt utbyte.

Nojade över OD. Samhällets förfall på flashback bekräftade (bra källor btw) att yours truly "noddat", och inte OD:at. Vad fan är skillnaden egentligen när man tänker efter?

TL;DR: läs inte om du inte ska läsa hela skiten (dvs. skumläs inte) eller om du känner dig träffad av den röda texten i toppen av denna sida.

Slutsats: För det första: det går inte för tillfället att få bort skiten som gör att det blir röd text och svart bakgrund (haha). 

För det andra: Alla människor är olika, och hanterar livets svårigheter olika. En del har religion, en del tar droger, en del blir arbetsnarkomaner, andra som inte klarar trycket tar livet av sig eller förloras i drogmissbruk eller andra träsk, varvid de tas ur genpolen. 

Var givmild med din tid, bidra till samhället och hantera livet på det sätt som är bäst för just dig. 

*NJUT  av det du tycker om, lär dig tänka för dig själv, prova nya saker och gör aldrig något du inte tycker om eller får ångest av (såvida du inte behöver genomgå det för att nå det du VERKLIGEN vill).-

Ta icke droger rekreationellt regelbundet. Det fungerar aldrig.Välkommen att visa exempel på att jag har fel.
 Detta skrevs i nyktert tillstånd. Men lita inte på allt du läst av detta heller, tänk själv -och inte alltför djupt, är mitt  tips.


MVH E 



haha.. asså shit, haha. NOTERA hur min brors fingrars (hur han håller försiktigt i kartonskiten pga. dess skabbighetsgrad.) fotot taget i NY av mig på resa med bror.