SK/MD får ni individuellt klura ut vad det innebär. Man behöver nog inte vara ett geni för att inse vad förkortningarna betyder efter man läst detta och kan relatera till människor. -Kan vara lite svårt om man är blind dock. :D
[Ventilation:]
-Det bor ett litet monster i mitt huvud, som smyger sig på och drar i vajrarna då och då. Han går under många namn, men vi kan kalla honom Egon, eller vid hans tilltalsnamn: Ego*(kör nu ctrl + f -metoden och inkludera stjärnan)Planen var ju hela tiden att lura Egon, lura psyket -och på så sätt hitta ett av två kryphål ut ur egots mörka håla; snaran eller karriären. -Har fått ändra planerna lite vartefter hjärnan mognar och vänjer sig vid detta nya liv, från social isolation till högfungerande social människa med hög social kompetens.
Man kan nog lära sig att leva med Egon. -Man inser att monstret försvinner mer, men det kommer alltid att finnas där in some shape or form. Men jag känner sympati för Bundy etc. och "förstår" hur det kan bli så med folk. -Det är det nog inte 1/1000 som förstår direkt, och det är ingen kul vetskap att leva med kan jag rapportera. En dag kanske jag inte längre kan förstå sådana som han, och den dagen har jag blivit helt frisk enligt normen.
Har förresten måttligt med sympati för A. Fischer och liknande sockergubbar. Äta småbarn? Nej, där går gränsen. Riktigt så sjuk är jag nog inte.
[/ventilation]
Ego* : "Ego" är många känslor, inte bara egoism.
filmtips (fiktiva filmer) om SF (social fobi) där protagonisterna bråttas med samma monster författaren till texten ovan gör. Det är nog omöjligt att förstå hur vi med SF tolkar filmenom jag inte sitter bredvid och förklara. Så är det med allt dock, alla tolkar saker olika. Detta är positivt för genetisk variation? ;p men negativt för individen med SF.
grön: favorit
överst i listan: mer förståelig och tydlig antagligen. lättare att ta in och förstå kanske.
- Punch Drunk Love (Adam Sandler)
- The Truman Show (Jim Carrey)
- Eternal Sunshine of the Spotless Mind
Jim Carrey har själv tagit sig ur SF.
Han är en förebild för många som lever med samma vardag som mig. :)
tillägg: Självisk är jag långt ifrån. Alla har sina saker att bråttas med såklart. Det finns många som mig därute och det finns många med andra saker. Alla har sina monster, den som säger det motsatta ljuger.
Det är givetvis befogat att ventilera på bloggen och skriva vad man vill.
Inte för att jag bryr mig vad Åke 45 tycker om det han läser när han kanske lyckas hitta hit i internets universum. Inte för att jag nojar över att Betta, 64, sköterska på psyk ska komma och hämta in mig efter att på något magiskt vis läst den här skiten och fått tillåtelse att lägga in mig.
viktigt: Men saken ska stå klar, att jag sympatiserar (för det mesta) med alla jag stöter på. Det är ju det som är mitt jävla problem och blessing (if u will). :) -Älskar sådana människor btw, sympatiska människor dvs.
Tycker man ska göra sitt bästa för att accepterar alla, då man omöjligt kan veta någons exakta bakgrund och varför denne beter sig som den gör, säger vad den säger osv, lika omöjligt som det är att förstå the butterfly effect tex (inte filmen utan fenomenet)
-Har dock personligen lite svårt för somalier just nu. Det är något med deras ansikten som får en att vilja ge dem en snyting. Skämtåsido.
